Eftersom företaget inte delar ut vinst till sina ägare, är det ingen vits att äga bolaget. Därför har de istället bett om ett lån, där räntan räknas ut baserat på hur bra försäljningen går och hur mycket social påverkan företaget lyckas göra.

HCT har vuxit med i snitt 25% de senaste åtta åren och samtidigt producerat vinst. Detta gör att riskkapitalister, som tidigare skytt projekt med social profil nu flockas till den här typen av erbjudanden. Bland långivarna finns både företag, sociala riskkapitalbolag och banker. Social utveckling har visat sig vara en bra investering, samtidigt som det löser sociala problem.

Det som är spännande i det här är hur de nya lånen använder den finansiella marknadens styrka: tydlig mätbarhet och förutsägbarhet, men samtidigt minimerar marknadens svaghet: allt för stort fokus på direkt ekonomisk avkastning och tunnelseende.

Under 1900-talet har ofantliga mängder pengar plöjts in i bistånd, trots det lever 1 av 6 människor i fattigdom. Detta är bara att betrakta som ett misslyckande. De människor som kämpar för bättre sociala förmåner måste lära sig mer av den finansiella världen, som haft otroliga framgångar i att påverka vårt samhälle och få det att se ut som det gör idag.Läs också:

• Bose
• Att välja varumärken och politiker

• Bose
• Att välja varumärken och politiker
• Amerikansk studie visar efterfrågan på caresumers!
• Caresuming i Sydostasien – Del 1, Bangkok
• Att ge pengar till gatuartister

Priset för billig mat är alldeles för högt. En färdig protion frysmat borde egentligen kosta cirka 70 kronor. Orsaken att dessa säljs för runt 30 kronor är att de är fyllda med matsubstitut som i bästa fall är näringslös bukfylla och i sämsta fall är direkt farligt.

Du har bara en kropp vad vill du stoppa i den?Läs också:

• Caresumers tipsar om tänka-till-filmer
• Scans fruktansvärda nya slogan

• Caresumers tipsar om tänka-till-filmer
• Scans fruktansvärda nya slogan
• Hur vi försöker hitta caresumers.
• Dina jeans kommer att döda dig! Vi har hela listan!
• Bryr man sig mer om saker som kostar mycket pengar?

Enligt skånemejeriers egna undersökningar så finns förtroendet för produkterna i skånemejerier och inte i märkningen. Själva kontrollen kommer dock skånemejerier att behålla.

Den här typen av slutsatser är naturligtvis inte särskilt bra för svenskt sigill. Det är inte heller särskilt bra för oss konsumenter. Märkningarna har länge lutat sig tillbaka och låtit företag sköta deras varumärkes-byggande åt dem. Inte helt otippat har det gjort att ganska få konsumenter har någon ordentlig relation till märkningarna. De blir bara något passivt som lyfter fram själva produkterna. Det är synd, för dessa märkningar är viktiga i Caresumers-kretsloppet. De för det lättare för oss som försöker att aktivt välja att navigera i informationsöverflödet. Caresumers längtar efter märkningar som skapar en känsla för oss konsumenter.Läs också:

• Done Right, kambodja och lite ny arbetsfördelning.
• Leka sig till medvetenhet?

• Done Right, kambodja och lite ny arbetsfördelning.
• Leka sig till medvetenhet?
• Konsumenter är får. Caresumers är tigrar!
• Låt mig va – Navid Modiri
• The story of stuff

Runt om i landet berättar människor om hur de tappat förtroendet för just Röda Korset, men man pratar inte om andra liknande organisationer i så stor utsträckning som man borde eftersom ersättningarna är minst lika höga i andra biståndsorganisationer. Man ser tydligt hur media väljer ut ett mål och fokuserar till fullo på det och hur mycket det påverkar uppfattningen och förtroendet för ett varumärke. Gör man egna förhållandevis enkla undersökningar inser man att Röda Korset inte alls är ensamma och inte värst bland sina konkurrenter, men de blev utvalda och de får ta smällen för fel som en hel bransch gjort systematiskt.

Ofta litar man på media utan att tänka efter, men det gör gott att ta ansvar för sin egen uppfattning och söka egen fakta, det har jag gjort. Snarare än att tycka att Röda Korset har gjort rätt har jag insett att de har ett problem med förtroendet, grunden står de för själva, men media har gjort det många resor värre. Röda Korset har mycket att ta tag i precis som sina medspelare i biståndsorganisationerna. Media bidrar till nedsatt förtroende för Röda Korset vilket medför att personer väljer att skänka pengar till andra biståndsorganisationer som inte heller agerar rätt.Man borde istället lyfta problemet för vad det är, mycket mer omfattande än att bara gälla Röda Korset.

Tänk själva och låt inte media göra det åt er!
Läs också:

• Att ge pengar till gatuartister
• Vem bestämmer – konsumenten, producenten eller media?

• Att ge pengar till gatuartister
• Vem bestämmer – konsumenten, producenten eller media?
• Orsaken att vi inte försöker sälja reklam
• Att välja varumärken och politiker
• Skånemejerier: Svenskt Sigill fyller ingen funktion

Vi är extra nyfikna på vad just du tycker!Läs också:

• Dina jeans kommer att döda dig! Vi har hela listan!
• Bose

• Dina jeans kommer att döda dig! Vi har hela listan!
• Bose
• Vissa människor är bättre än andra
• Konsumenter är får. Caresumers är tigrar!
• Medias påverkan på förtroendet för ett varumärke

När vi nu lägger in en grund med varumärken blir det en hel del tagande och jag inser då hur många av dessa tagar som inbjuder till intressanta diskussioner. Tänk er tillexempel tagen ”bra service” vad innebär det? Vilka varumärken får vara med här. Eller tagen ”hälsa”, vilka företag är värdiga att klassas som hälsosamma? Är det Nike, goGreen eller båda två? Här ska agnarna skiljas från vetet. Det ska bli fantastiskt roligt att släppa in er alla!Läs också:

• Vi släpper in er till en tidig beta-version av Caresumers!
• Att välja varumärken och politiker

• Vi släpper in er till en tidig beta-version av Caresumers!
• Att välja varumärken och politiker
• Hur ställer du dig till converseskor?
• Bose
• Hur vi försöker hitta caresumers.

• Konsumenter är får. Caresumers är tigrar!
• Rättvisemärkt är inte lösningen på fattigdome enligt Lunds Universitet

• Konsumenter är får. Caresumers är tigrar!
• Rättvisemärkt är inte lösningen på fattigdome enligt Lunds Universitet
• Låt mig va – Navid Modiri
• Caresuming i Sydostasien – Del 1, Bangkok
• Saltå Kvarn

• Nu vet jag att det vi gör kommer att fungera!
• Caresumers tipsar om tänka-till-filmer

• Nu vet jag att det vi gör kommer att fungera!
• Caresumers tipsar om tänka-till-filmer
• Förresten, så är Caresumers lanserat!
• Konsumenter är får. Caresumers är tigrar!
• Orsaken att vi inte försöker sälja reklam

Med Asiens näst fattigaste innvånare och det 10:e mest korrumperade landet i världen har Kambodja andra saker att fundera på. Caresuming är placerat högre upp i behovshierarkin. Först måste man lösa problem som att man har någonstans att bo och att man har mat för dagen. Därefter kan man börja prioritera vilken identitet man vill visa upp, vilka värderingar man vill följa och stå för och vad man vill att ens liv ska syfta till.

Är det osympatiskt att, som vi gör, så starkt förespråka Caresuming när det finns så mycket människor med mer akuta problem? Borde vi inte snarare vända vårt fokus till att hjälpa dem?

Vi på Caresumers tror inte det. Även i en välfärdsstat som Sverige finns det många människor som liksom fastnat i de lägre mer materialistiska behoven. Rosmarie från Kanal 5:s Ullared är ett utmärkt exempel:

I en intervju med hennes man, berättar han att han hellre hade åkt på solsemester och att väldigt mycket saker hamnar i en låda när de väl kommer hem till Malmö.

Caresumers vill få människor att ändra fokus, från hur mycket saker de har, till vad de sakerna representerar och vad de står för som ägare och förvaltare av dessa saker. Först då finns det en möjlighet att påverka med sin konsumtion. Att göra skillnad.Läs också:

• Nu vet jag att det vi gör kommer att fungera!
• Done Right, kambodja och lite ny arbetsfördelning.

• Nu vet jag att det vi gör kommer att fungera!
• Done Right, kambodja och lite ny arbetsfördelning.
• Caresuming i Sydostasien – Del 1, Bangkok
• Naiv idealism <3 smutsig kapitalism
• Konsumenter är får. Caresumers är tigrar!

Jag hamnade till att börja med på samma ställe som de flesta turister hamnar på när de är i bankok, Kao San-området. En aldrig sinande ström av bussar fulla med magväskbärande, svettiga, bleka eller brända européer väller dagligen in i området. Kao San Road, juvelen på denna asiatiska krona, erbjuder allt man kan önska sig. Förutsatt att man bara önskar sig, trägrodor, ping-pong-shower och t-shirtar med roliga tryck på.

Cheap cheap var det enda försäljningsargument jag hörde. Vad det nu var som var cheap cheap, lämnades därhän. Det viktigaste var att det var just:
cheap cheap.

Kunder får den marknad de förtjänar, även i Thailand. Något märkligt verkar hända med alla som är på besök där. I Thailand kostar allting ungefär hälften så mycket som det gör här. Detta gäller biobesök, mat, hotell, märkeskläder, krimskrams på en marknad och allt annat. Detta verkar få människor extremt prismedvetna, alla vill hitta klipp och alla vill handla mycket. Det gör i sin tur att de blir beredda att kompromissa allt annat. Kvalitet, produktionsförutsättningar, shoppingupplevelse eller något annat de aldrig kompromissat med i Sverige, kastas ut genom fönstret lika snabbare än man kan säga: ”How much to Kao San road?”.

Jag insåg snabbt att det här inte var vägen för mig utan tog mitt pick och pack och flyttade till en mer lokalbefolkad del av Bangkok. Där fick alla mina fördomar om de skrikiga marknaderna där allt går sönder inom en vecka sig en rejäl törn. Bangkok spöar Stockholm i precis alla kategorier utom möjligtvis invånarnas genomsnittslängd. Galleriorna är sprängfyllda med unika coola varumärken som berättar en historia och står för något. Utelivet är fetare, husen är vackrare och man märker att Thailand ser sig själva som ett land som har allt att vinna och inget att förlora.

Vad jag däremot inte såg särskilt mycket av var eko- och hälsorevolutionen som finns här. Det behöver dock inte bero på att den inte finns. Det är ju mycket lättare att upptäcka andra, mer visuella element i en kultur. Vad heter Raw food på thai tillexmpel?Läs också:

• Caresuming i sydostasien del 2 – Kambodja
• Hur ställer du dig till converseskor?

• Caresuming i sydostasien del 2 – Kambodja
• Hur ställer du dig till converseskor?
• Konsumenter är får. Caresumers är tigrar!
• Slow fashion, mode med eftertanke som frigör sig från säsongstänket
• Dina jeans kommer att döda dig! Vi har hela listan!