Caresuming i Sydostasien – Del 1, Bangkok
28 december, 2009
Efter att ha funderat och diskuterat caresuming i över ett halvår uppstod naturligtvis frågan när jag skulle åka – Är caresuming lika aktuellt på andra sidan jorden som det är här? Här kommer svaret. Dagens inlägg handlar om Bangkok
Jag hamnade till att börja med på samma ställe som de flesta turister hamnar på när de är i bankok, Kao San-området. En aldrig sinande ström av bussar fulla med magväskbärande, svettiga, bleka eller brända européer väller dagligen in i området. Kao San Road, juvelen på denna asiatiska krona, erbjuder allt man kan önska sig. Förutsatt att man bara önskar sig, trägrodor, ping-pong-shower och t-shirtar med roliga tryck på.
Cheap cheap var det enda försäljningsargument jag hörde. Vad det nu var som var cheap cheap, lämnades därhän. Det viktigaste var att det var just:
cheap cheap.
Kunder får den marknad de förtjänar, även i Thailand. Något märkligt verkar hända med alla som är på besök där. I Thailand kostar allting ungefär hälften så mycket som det gör här. Detta gäller biobesök, mat, hotell, märkeskläder, krimskrams på en marknad och allt annat. Detta verkar få människor extremt prismedvetna, alla vill hitta klipp och alla vill handla mycket. Det gör i sin tur att de blir beredda att kompromissa allt annat. Kvalitet, produktionsförutsättningar, shoppingupplevelse eller något annat de aldrig kompromissat med i Sverige, kastas ut genom fönstret lika snabbare än man kan säga: ”How much to Kao San road?”.
Jag insåg snabbt att det här inte var vägen för mig utan tog mitt pick och pack och flyttade till en mer lokalbefolkad del av Bangkok. Där fick alla mina fördomar om de skrikiga marknaderna där allt går sönder inom en vecka sig en rejäl törn. Bangkok spöar Stockholm i precis alla kategorier utom möjligtvis invånarnas genomsnittslängd. Galleriorna är sprängfyllda med unika coola varumärken som berättar en historia och står för något. Utelivet är fetare, husen är vackrare och man märker att Thailand ser sig själva som ett land som har allt att vinna och inget att förlora.
Vad jag däremot inte såg särskilt mycket av var eko- och hälsorevolutionen som finns här. Det behöver dock inte bero på att den inte finns. Det är ju mycket lättare att upptäcka andra, mer visuella element i en kultur. Vad heter Raw food på thai tillexmpel?
Läs också:
Kommentarer »
Caresuming i sydostasien del 2 – Kambodja | Caresumers — 04 januari 2010
[...] skrev tidigare ett inlägg om caresuming i Bangkok. Det här är ett kompletterande inlägg om caresuming i Kambodja. Det korta svaret är: ”De [...]
RSS för dessa kommentarer. TrackBack URL